Det första millenniet
Svenska Glaukomklubbens tidiga historia under förra millenniet är något oklar då enbart ett fåtal skriftliga källor har återfunnits. Klubbens anor sträcker sig sannolikt tillbaka åtminstone till 1989 då Berit Calissendorff, William Thorburn och Catharina Holmin drog igång klubben i Uppsala som ett forum för glaukomintresserade ögonläkare i Sverige.
Berit Calissendorff berättar hur det egentligen gick till:
”Tillkomsten av glaukomklubben har sin egen speciella historia.
Ett par decennier tillbaka hölls en stor internationell ögonkongress i Milano, Italien. Vid den traditionella kongressmiddagen råkade jag få William Thorburn till bordet. Vi kom att diskutera glaukomets undanskymda plats i skuggan av modern cataractkirurgi.
Vad kunde göras för att förbättra glaukomets ställning?? Efter visst bollande av frågan kom vi fram till att det kanske vore lämpligt att försöka samla glaukomintresserade kollegor i någon form gemensamt forum. Frågan var vem skulle hålla i denna illustra församling. Det var ju lätt att komma överens om att ordförandeskapet och därmed ansvaret skulle cirkulera mellan deltagarna men vi insåg också att en av oss måste bli den som ”drog igång” det hela. Frågan var vem? Ödet löste problemet. I den livliga diskussionen råkade William spilla rödvin på min klänning. Han blev naturligt mycket förskräckt och för att trösta honom förklarade jag att om fläckarna gick att tvätta bort skulle jag åta mig första ordförandeskapet. Om däremot fläckarna blev kvar skulle W få plikta med att åta sig ordföranderollen. Som kanske minnesgoda deltagare erinrar sig gick fläckarna att tvätta bort.”1
1990-talets svårigheter
Under senare delen av 1990-talet var aktiviteten i klubben låg (ett s.k. understatement). Några möten anordnades i anslutning till ögonläkarföreningens årsmöten, men anslutningen var dålig, och vid mötet i Sundsvall 1997 kom nästan ingen och klubben insomnade lugnt och stilla.2
Nya tag mot framtiden i det andra millenniet
År 2000 reaktiverades klubben. Initiativet fick en bred förankring både vid universitetsklinikerna och vid de mindre sjukhusklinikerna/mottagningarna och även hos privatpraktiker. Vid riksstämman i Göteborg i december 2000 hölls ett välbesökt möte där klubbens framtid diskuterades, men även medicinska spörsmål dryftades. Kontakt etablerades med potentiella sponsorer som visade sig villiga. En interimsstyrelse valdes som med stor tillförsikt ivrigt planerade för framtiden. Resten är historia. Det framgångsrika mötet i Katrineholm 2001 följdes av en ännu större succé i samma idylliska lilla stad året därpå och även 2003. Vem vet vad som framtiden bär i sitt sköte? Den som lever får se.
Glaukomklubben drar vidare
Efter tre makalösa år i Katrineholm kände klubben sig mogen att anta nya utmaningar och dra söderut (eller så var det för att skattmästaren flyttade), mot Sveriges Vagga i Vadstena. I autentisk klostermiljö kunde 2004 ytterligare ett succémöte genomföras i gudomligt väder. Enda nackdelen med ett sådant möte är att förväntningarna inför nästa års möte blir ännu större. Men som Birgitta sade (eller var det nån annan?): ”Bättre lyss till den sträng som brast, än att aldrig spänna en båge”.
Mötet 2005 avhölls även det i Vadstena, och ytterligare ett succémöte kunde noteras. Inte minst den kulinariska mötesdelen överträffade även högt ställda förväntningar, då det i år icke serverades gös. ”Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge”.
År 2006 hölls mötet för första gången i Motala, denna metropol vid Vätterns strand. Den stora frågan var förstås: blir det gös i år också? Läs mera här…
Namnbyte
Vid mötet på Bergendal utanför Stockholm 2014 beslöt årsmötet att byta namn på föreningen till Svenska Glaukomsällskapet vilket effektuerades omedelbart.
Å vidare…
Referenser:
1. Berit Calissendorff, personlig kommunikation
2. Torgny Lind, Utsikt Nr 4, 2008